Allt började när jag var typ 10 år och var på en släktträff (inte så kul precis), och alla började prata om hur fult det var med piercade näsor. Eftersom jag alltid skulle vara tvärtemot då så käftade jag givetivis emot och sa att det var jättesnyggt med piercing i näsan och att jag skulle pierca när jag var 15. Ingen tog mig på allvar precis men det skulle dom nog gjort...
At A Glance Author myzan Contact myz@starplace.com When Two years ago Artist berne Studio bernes tattoo & piercing Location kalmar När jag var 14 så bestämmde jag och en kompis att vi skulle pierca oss i näsan... eller varsomhelst, bara vi piercade oss.
Frågade min mamma lite försiktigt om jag fick pierca mig men hon skrek bara NEJ och vägrade disskutera saken överhuvudtaget så jag gav upp. Hon är tillochmed envisare än vad jag är... och det är inte lite hehe.
Jag brydde mig inte om vad hon sagt utan bestämmde mig för att hitta en piercingstudio där man inte behövde föräldrarnas medgivande och det var inte så svårt precis eftersom Kalmar är en liten stad som bara har två piercingsstudior. På Body Hole som är den mest proffisionella visste vi att dom skulle säga nej, så då gick vi till en piercing- och tattueringstudio som heter Bernes och där man inte behöver föräldrarnas medgivande (för näsan i alla fall). Just när vi kom var det stängt så vi väntade till veckan efter då det ändå var jullov.
Väggarna i studion var helt fulla med bilder på tattueringar och man kunde höra nålen surra i bakgrunden.
Eftersom det var första gången Hanna och jag gick in på ett sånt ställe blev vi helt nerviga och stod utanför och rökte i ungefär 3 timmar innan vi till slut tog modet till oss och gick in och sa vad vi ville. Berne sa då att vi fick vänta i 2 timmar till innan han hade tid så vi gick till stan och shoppade så länge.
Det tog längre tid än beräknat och vi kom lite för sent men det gjorde inget för Berne höll just på att avsluta en tattuering och sedan var det vår tur. Hanna sa att hon aldrig skulle våga så jag fick göra det först.
Jag fick sätta mig i en tandläkarliknande stol och sedan såg jag hur Berne tog på sig plasthandskarna. Svetten började krypa fram. Han tvättade min näsa och tog en markeringspenna och gjorde ett märke som jag var nöjd med. Han sa att han skulle sätta i en ring. Ville helst inte ha det men just då spelade det inte så stor roll. När han tog hålet och satte i ringen vågade jag inte kolla men när allt var klart kunde jag inte sluta kolla mig i spegeln. Jag tyckte jag såg så cool ut. Mycket snyggare än vad jag trott det skulle bli på mig.
Jag betalade mina 300:-, och sedan var det Hannas tur. På henne var det också jättesnyggt.
När hon var klar hoppade vi på bussen på väg hem där vi träffade en kompis som vi pratade lite med. Hon märkte först inte att vi hade piercat oss men efter ett tag såg hon det och hon tyckte också det såg väldigt snyggt ut på oss. Det hade inte gjorde ont när han gjorde själva piercingen men när vi satt på bussen började det ömma som bara f*n.
Jag var riktigt nervös när jag kom hem men ingen lade märke till min näsring på två timmar men så plötsligt såg min lillebrorsa det och sprang och berättade för mamma så fort han kunde *givetvis*. Först var hon verkligen jättearg på mig men hon medgav till slut att det var ganska snyggt men "för säkerhets skull" ringde hon och frågade alla hon kände om piercingar. Givetvis sa då alla att det var jättefarligt och att man kunde dö så jag var tvungen att ta ur ringen efter lite mer än en vecka.
Hålet hade då blivit jätteinflammerat trots att jag tvättat det noggrant varje morgon och kväll. Dum som jag var så gick jag genast till Body Hole och köpte ett smycket som jag sen alltid hade i när jag inte var hemma, för jag skulle ha piercingen kvar till varje pris. Resultatet av det blev ett jättestort ärr som inte ville försvinna... och hålet ville inte riktigt läka heller så för ett år sedan lät jag hålet växa igen.
Har fortfarande ett litet litet ärr kvar men nu ska jag faktiskt ta hål i näsan igen (på vänstra sidan). Fast med mammas medgivande denna gången förstås:)! Fast den enda anldeningen att hon gick med på det var att jag sa att jag skulle göra det själv annars och för att jag visade min navelpiercing som läkt helt perfekt.
Tror det är superviktigt att man låter piercingen vara medan den läker och tar ur den om något känns fel. Annars kan man få en massa problem eteråt... och det är det inte värt.